Hej då.

Jaha. Då har vi genomfört ett kulturprojekt. Det har varit jättekul och lärorikt. 

Precis vad vi ville få ut av vår praktikperiod.

Våra utmärkta handledare Lasse och Jerker.
(mer uthängande än så här blev det inte Jerker) 

Vassara älv. Slutet på mars.

Vassara älv. Slutet på april.

Do I look fat in this? 

Tord, en av deltagarna. På kaffe i hans marockanska rum.

Charlotte Kalla.

 

Det blev mycket till att vandra. 

Och se här. En vän. I vår ålder (!!!!!!!!)

Men nu har vi hemlängtan. Imorgon åker vi!

Tack och hej!

Vernissagen!

Kl 18: Utställningsskärmarna rullas ut.

 Kl 19: Gästerna har anlänt.

Mingel med gänget från Växthuset

Två av våra deltagare

Det blev allt som allt väldigt lyckat och uppskattat!

Dagen D

Vi har haft detta i huvudet i fem veckor

På förmiddan hade vi också besök av en journalist, denna gång från Norrländska Socialdemokraten (NSD)

Ikväll är det vernissage.

Dan före dopparedan

Imorgon är det vernissage. I verkstan pågår arbetet för fullt:

Lite nervöst är det ju också...

Laminering

Finns det lamineringsmaskiner för hemmabruk?

We're hooked!

Ishotellet

 

        

       

     

Bilder, kaffe och poesi

Idag har vi varit och träffat den glada pensionären Ann-Marie och gänget på Café Växthuset, som är två av deltagarna i projektet. Vi har samlat in deras fotografier och det är en blandad bildkompott av exempelvis Tommy Å:s fot jämte ett kaffepaket av sorten Gevalia, vattengympa för pensionärer och köttsoppa med klimp.  

Var man än kommer i den här orten bjuds det på kaffe. Det uppskattas med tanke på att vi vanligtvis sörplar på pulverkaffe från Euroshopper.  

Härliga Ann-Marie serverar gott kaffe på PRO

Marina och Ingemar på Café Växthuset. Ingemar är lite av en ordkonstnär - "Människan är mer än bara en kropp",  "Skutan går på grund om kreativitet och självkänsla inte möts" och "Ibland måste man måla av sig sina känslor". Poesi!

På Café Växthuset snackas det mycket om damer (Tele-Tobbe) och ortsnyheter.

Ikväll ska vi slå klackarna i taket med kommunen på det här stället.  

Projektuppdatering

Dags att berätta hur det går med projektet. 

Det känns väldigt bra just nu. Vi har hittat alla deltagare och de har satt igång att fota. I veckan kommer vi att ha fått in ungefär hälften av deltagarnas foton. Det är skönt att börja se konkreta resultat av vårt arbete med projektet. Exempelvis är tid, datum och plats för utställning fastställt och en annons trycks just nu. Den kommer att finnas i den lokala tidningen imorgon. 

Vi har även börjat skriva utställningstext för de första deltagarna som heter Sara och Nahid. De är två asylsökande tjejer från Afghanistan. Av deras bilder kommer här ett smakprov (kanske kommer den med i utställningen):

En bild från de asylsökande männens boende

Vi har lärt känna lite folk här i stan. Dessa herrar sprang vi på härom dagen. Mannen till vänster, även kallad Tele-Tobbe, är en av våra deltagare - kanske en av de mest flitiga. 

Tele-Tobbe med kameran i högsta hugg - och hans vänner

Grattis alla läsare, ännu ett inlägg!!!

En uppmärksam läsare (Mary) undrade hur det ser ut här i Gällivare.

007 - med rätt att fota (Sofie tyckte denna bildtext var lite väl ostig, men men)

Sofie övervinner (inte?) sin höjdskräck 

 

I huset till höger bor vi

  

När man delar kök med...

...gymnasieelever och gruvarbetare ser man mycket av den här sorten:


falukorv



mamma scans


och bacon

En bildkavalkad från Malmberget

Vi har fått låna ett kontor i Malmberget. För er som inte vet är Malmberget en ort som också tillhör Gällivare kommun. Den byggdes upp kring malmgruvan men orten håller nu på att dö ut. Det beror på den grop som har bildas i takt med att man har brutit malm. Hus rivs, eller i bästa fall flyttas, på grund av rasrisken runt om gropen. På sikt kommer Malmberget där det ligger idag inte finnas kvar.

Gropen, 200 meter djup.

I dag flanerade vi med kameran i högsta hugg, därav ännu en bildkavalkad. Efter en lång arbetsdag äntligen på väg ut i solen

Det känns som ett moment 22. Man måste bryta malmen för att samhället ska överleva. Samtidigt måste samhället rivas för att malmen ska kunna brytas.

I Malmberget finns också en kåkstad som visar hur det var på 1800-talets slut när människor flyttade hit i och med malmruschen. 

Finn ett fel

   Vad händer med människors historia när platsen försvinner?